Kliv in det vakuum som skapas där tid och rum försvinner för en stund.

Låt arbetet ta sin plats, hitta dess väg och se hur det sakta växer fram.




Arbetet består av totalt 2 stycken verk.





”Därifrån och tvärs genom väggen in i den klara ateljén 
in i sekunden som får lever i århundraden. 
Tavlor som kallar sig ”Musiklektionen”
eller ”Kvinnan i blått som läser ett brev” –
hon är i åttonde månaden, två hjärtan sparkar i henne.
På väggen bakom hänger en skrynklig karta över Terra
Incognita.  

Andas lugnt… En okänd blå materia är fastnaglad vid stolarna.
Guldnitarna flög in med oerhörd hastighet
och tvärstannade
som om det aldrig varit annat än stillheten.
      
Det susar i öronen av antingen djup eller höjd.
Det är trycket från andra sidan väggen.
Det får varje faktum att sväva
och göra penseln stadig.   

Det gör ont att gå genom väggen, man bir sjuk av det
men det är nödvändigt.
Världen är en. Men väggar…
Och världen är en del av dig själv –
man vet det eller vet det inte men det är så för alla
utom för små barn.
För dem ingen vägg.  

Den klara himlen har ställt sig på lut mot väggen.
Det är som en bön till det tomma.
Och det tomma vänder sitt ansikte till oss  och viskar 
´Jag är inte tom, jag är öppen´”.1     
   

______________________________
1 Tomas Tranströmer, Samlade dikter 1954.1996,
delar ur dikten ”Vermeer”, Uddevalla, 2001, s.266.



 

Bilder från examinationen, i maj år 2016.
(Verk 1 av 2)

Verk 2